Restless Heart Syndrome

Green Day - Restless Heart Syndrome

I've got a really bad disease
It's got me begging
On my hands and knees
So take me to emergency
'cause something seems to be missing
Somebody take the pain away
It's like an ulcer bleeding in my brain
So send me to the pharmacy
So i can lose my memory
I'm elated
Medicated
Lord knows i tried to find a way to run away

I think they found another cure

For broken hearts and feeling insecure
You'd be surprised what I endure
What makes you feel so self-assured?

I need to find a place to hide

You never know what could be
Waiting outside
The accidents that you could find
It's like some kind of suicide

So what ails you is what impales you

I feel like i've been crucified to be satisfied

I'm a victim of my symptom

I am my own worst enemy
You're a victim of your symptom
You are your own worst enemy
Know your enemy

I'm elated

Medicated
I am my own worst enemy
So what ails you is what impales you
You are your own worst enemy
You're a victim of the system
You are your own worst enemy
You're a victim of the system
You are your own worst enemy


Orden. Melodin. Att de e Green Day. Allt.


Imårgån bilder.
Jag tror jag vill vara ensam nu. Igår, jag hade lust att ligga på min egen säng, stirra up i taket, musik på öronen och tänka. Tänka, på allt. Men blev övertalad att fara över natt till Jenny, så.
Men, eget fel. Gör ofta så som andra vill. Men då ja ha sakt nej, då e de nej. Annars kan min, å därmed alla andras, dag vara förstörd.

Vi prata idag me Nelli om min klädstil och annars också hudan jag e. Alltså hur andra människor då antagligen ser mej. Nå vi kom fram till att i övis (som faktist e värsta skolan som finns) där tkr di jag e bitch å emo. Nå, min kläd stil e i övis typer ögon emo. Nå, sen fick ja veta att min blogg e ganska angst. De e väll sant.
Men hej, ja e depprimerad. Fast ingen tror på de. Men de e väll int så viktit.

Men nu e ja faktist så trött på allt. Jaa jaa, kvälls deppresionen kom. Men jag menar över huvudtaget.
Jag vill hamna på'mielisairaala' elr nåå. De bara känns som att jag hör dit. För ja vill vara ensam. Nu. Snälla! En väldigt lång tid.
Jag är allt det som mina föräldrar sjr ush till på t.ex. stan. Jag e just tvärtemot allt de som di ha önska sj. Ja e den som kmr att få min mommo att få hjärtatack av bara de att ja e sånhän som jag e. Jag e den som skiljer sej från resten av slekten.
Ja undrar ofta. E dehär min familj? Jaa, ja vet int. De finns dendär kännslan, att de finns nån släkt hemlighet...
Hej, ni få läsare. Ja kmr börja berätta mera här på bloggen nu. För de bara känns som att de int e nån skillnad mera. De e känns så me allt.
Om bara nån, nån som sku kuna gör nå åt saken sku kuna tro mej, förstå mej. Men nej.
Idag, igen, då ja cykla me Jenny. Vi cykla över en bil väg. Ja sket i att kålla om de kom bilar. Min ända tanke: "skit samma". Ingen bil kom. Som allti... ._. En dag kmr den!
Om int ja dör då ja e 15 så har ja inge hopp kvar. På nåt sätt känns de som om ja sku dö då.
Allt kan int verka bra utåt? Elr varför ser ingen hu ja liksom bara dödar mej själv innifrån, psykiskt.? Ja e väll för bra på att dölja de. Men snart blir de svårt.
Men enda va man hör e att man e bitch elr emo. Okej, emo går ennu, fö de förstår ja. Men bitch, ja e väll int bitch om ja sjar va ja tkr då en människa dissar elr e elak flera veckor åt mej? Så fan ta er nu!

Gnäll ni bara att ja har långa inlägg å bara angstar här (menar int dej Nelli!!!) vfö läser ni då? Å ja årkar int bry mej, de e småsaker fö mej.
Mina bilder å bloggen å så börjar bli lite svart nu, samt mina kläder, håre å sminke. Men de e så ja ser mitt liv å min värld, svart.
Varför sku ja annars vara skapad me ett ansikte som ser utt att vara lite arg, sur, trött, led, munngiporna lite neråt å ser utt att ja sku dölja nåt hemst där bakom. De e ju så. Jaa, ja sir visst me andra ord lite drågad ut...?
Maten ha som lämna bort nästan helt nu. Å jag e såå trött, men kan int sova. Kan ingen förstå att ja måst få bättre hjälp?!

Jaa, hej!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0